Min Laptop och jag

Jaha, då sitter man här och har köpt en ny dator. Igen. Och vad skall jag använda den till? Till att sitta och skriva mina betraktelser på en järnvägsstation medans folk utan hänsyn läser över axeln på mig. Nej tack. Jag vill inte prata med dig. Jag vill skriva viktiga grejer på min dator. Piss off!

Jag har försökt att skriva lite den här veckan, jag har ju trots allt spenderat två månadslöner på den här datorn så någon nytta måste jag ju ha av den. Den tanken mal och mal, det måste vara kostnadseffektivt att köpa en dator. Kanske lider jag av en lätt form av förföljelsemani, men, varför är det alltid så att folk försöker läsa vad som står på skärmen, ge fan i det. Tack alla tekniker för att ni gör skärmar som inte går att läsa från sidan, men vad gör det när man kan luta sig in över min axel och läsa vad som står. Eller alla lodisar som petar på skärmen med sina orena fingrar och frågar vad den kostar. Det skall väl ni skita i, jag sitter inte här och skriver för att jag söker kontakt. Jag har fått nog av kontakt och samtal, jag vill umgås lite med min dator istället.

Raketman - Johan Ekdahl

Jag har på senare tid tröttnat mer och mer på TV, dels för att jag får panik av hur tråkigt det är att titta på moraliserande såpor som "Ensamma hemma" och för att jag har sett varenda djävla avsnitt av Vänner, Seinfeld, Våra värsta år etc tusentals gånger! En positiv aspekt av television är att man kan dela upplevelsen flera personer, men när det gäller datorer är det annorlunda. Det är som att sluta in sig i ett litet skal där man sitter och interagerar med data. Det går inte att dela annat än i undantagsfall. Det finns bara en mus och ett tangentbord. Till exempel att surfa på nätet: surfar man flera personer är det bara jobbigt för man har helt olika idéer om vilka länkar man vill klicka på. Speciellt frustrerande kan det vara när man sitter och surfar med någon som är ny på nätet och som "går på" banner ads, och sen blir indignerad när det visar sig att sajten man hamnade på var helt hopplöst rutten och bara ville sälja en sportkläder. Hur skall man kunna köpa kläder utan att prova dem? Hej ett par large byxor tack!

Raketkvinna - Johan EkdahlEtt trick kan vara att pröva i en "riktig" affär och sedan beställa på nätet. Det blir mycket billigare. Sedan följer en spännande tid efter att räkningen dragits på ens visakort. Det blir mycket mer spännande att titta i brevinkastet varje dag efter det. När det gått ett par veckor och byxorna fortfarande inte kommit är det inte lika kul längre. Då ringer man och klagar, de säger att "vi håller inget lager eftersom vi är så progressiva, men vi har beställt ifrån USA, och det kommer typ helt snart in och då skickar vi så snabbt vi kan." Men hallå, jag har ju redan betalt! När så det gått ytterligare en tid får man sina varor, men då är kanske redan skidsäsongen över och de där tuffa täckbyxorna hamnar i garderoben för evigt.

 

Trots alla problem med internethandel är det en sektor som går bra - bokhandeln. I USA går man till bokhandeln och läser lite, väljer ut vilka böcker man vill ha och sedan beställer man från superbilliga Amazon.com. Det är ju bra, även fast det tar lite tid, men alla små bokhandlar går under på kuppen. Det går inte att tävla med Amazons låga priser i längden. Priserna är så låga att Amazon knappt tjänar någonting per bok, men eftersom alla investerade tycker att Amazon är en jättebra ide så säljer de jättemycket aktier för att kompensera. Kunden, Ägarna och Investerarna tjänar på detta (investerarna tjänar så länge de hinner sälja ut aktierna medans de är värda mer än de köpte den för.). De stackars bokhandlarna går under.

- Hassan I Sabbah

tillbax